Än så länge lyser glädjen i ögonen på denna lillplutten. Liten och ovetandes om kommande bekymmer och ledsamheter. Än har inte skolan och samhället lagt på dej prestationskrav och stress. Än har inget annat barn sagt nåt som sårat. Ingen har fryst ut dej eller nonchalerat dej. Än har ingen kärlekssorg drabbat dej. Så mycket du har framför dej, och jag vill skydda dej från så mycket det bara går. Jag vill kunna sätta plåster på såren, och blåsa bort det onda. Jag kommer att torka alla dina tårar, och krama dej hur länge som helst. För dej kan jag gå genom eld, och döda om det behövs. För du är mitt barn och jag älskar dej över allt annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar